HUDDINGE AIS Friidrott Statistik
Principer för statistikrappotering
	2017-02-02
	Lägsta ålder för noterade klubbrekord	12
	Resultat i grenen och klassen för att grenen skall publiceras i 10-bästalistan	1
	Vindkrav från	1986
	Eltidskrav från	1986
	Lägsta ålder för vindkrav	13
	Klubbnamn	HUDDINGE AIS Friidrott
	Första säsong	1960
	Datum	02-feb
HUDDINGE AIS Friidrott statistikrapportering här på webbplatsen visar säsongsbästa-, klubbrekord-, 10-bästalistor m.m för klubben.
Vad som visas och hur det visas bygger på en mängd regler och principer som vi har fastslagit inom klubben.
Här nedan ser du ett utdrag av de principer och regler som gäller för närvarande.
Urval av resultat
»	Statistikrapporteringens omfattar resultat uppnådda i arena-, terräng- och gatuloppstävlingar.
»	Samtliga tävlingsresultat för samtliga deltagande klubbmedlemmar registreras och utgör underlag till statistiksammanställningen. Även tävlingsresultat där klubbmedlemmen representerar t.ex. ett land (landskamp eller internationellt mästerskap), en skola (skol-DM, skol-SM) etc. registreras som ett "klubb-resultat".
»	Alla löpgrenars heatresultat i en tävling registreras. En deltagare kan alltså få flera resultat registrerade i en och samma tävling och löpgren (försök, semi, final etc.).
»	Samma princip gäller även för hopp och kast i det fall tävlingen omfattar separata kval- och finalomgångar. En deltagare kan alltså få flera registrerade spjutresultat i en och samma tävling (kval + final)
»	I hopp och kast registreras normalt endast slutresultatet för en deltagare.
	Undantaget är tresteg och längd (individuellt eller i mångkamp) utomhus. Där registreras även det bästa godkända resultatet (vind max 2.0 m/s) om slutresultatet inte uppfyller vindkravet.
Urval av grenar
»	I de yngsta ungdomsklasserna tävlas det ibland i grenar som liknar friidrottsgrenar men som är lite mer av engångskaraktär; gummislägga 0,5kg, visselspjut, hinderlöpning över udda distanser och utan hinder vid vattengrav etc. Resultat för dessa "grenar" statistikförs inte.
»	I de yngsta ungdomsklasserna förekommer också mångkamper med ett greninnehåll som också är av engångskaraktär. Mångkampsresultatet för dessa "mångkamper" statistikförs inte. Däremot statistikförs ingående grenars resultat förutsatt att de inte också är av engångskaraktär.
Säsonger
»	Ett resultat är antingen uppnått inomhus eller utomhus. Definitionen på inomhus är en arena som inte kan påverkas av väder och vind (har heltäckande tak och väggar).
»	En Utesäsong omfattar 12 kalendermånader och startar i januari och avslutas i december. Utesäsongen som startar i januari 2013 kallas för Ute 2013.
»	En Innesäsong omfattar 12 kalendermånader och startar i juli och avslutas i juni nästkommande år. Innesäsongen som startar i juli 2013 och avslutas i juni 2014 kallas för Inne 2014.
»	För arenagrenarna skiljer vi på Inne- och Ute-säsongerna. Exempelvis finns det två klubbrekord för Män Seniorer Längdhopp – ett Ute och ett Inne.
»	Här på webbplatsen redovisas detaljerad säsongsstatistik från år 1960 och framåt. Resultat uppnådda före år 1960 presenteras endast i "genom tiderna"-statistiken (klubbrekord, 10-bästa etc).
Åldersklasser
»	I statistiken används s.k. klassbeteckningar som anger kön och ålder på de tävlande.
»	Samtliga klasser är åldersbundna förutom KS (Kvinnor seniorer) och MS (Män seniorer).
»	För Pojkar/Män upp till och med 22 år används beteckningarna P8, P9, …, P19 + M22 där siffran anger (högsta) ålder på den tävlande. För Veteraner Män från 35 år och uppåt används beteckningarna M35, M40, M45 osv där siffran anger minimiålder på den tävlande.
»	För Flickor/Kvinnor upp till och med 22 år används beteckningarna F8, F9, …, F19 + K22 där siffran anger (högsta) ålder på den tävlande. För Veteraner Kvinnor från 35 år och uppåt används beteckningarna K35, K40, K45 osv där siffran anger minimiålder på den tävlande.
»	Det förekommer även stafetter och lagtävlingar med kvinnor/flickor och män/pojkar i ett och samma lag. Dessa könsmixade lag tillhör en könsmixad klass som benäms X8, X9, ..., X22, XS osv.
»	En tävlande anses i detta sammanhang ha en och samma ålder och därmed tillhöra en och samma åldersbundna klass under en hel säsong (helt oavsett den tävlandes fördelsedag).
»	Åldern på en tävlande beräknas genom innevarande säsongs årtal minus tävlandes födelseår.
	Exempel: Tävling sker inomhus. Tävlingsdatum = 1 december 2014 -> Säsongen är Inne 2015 (1 juli 2014 - 30 juni 2015). Lisa är född 1998 -> Lisa tillhör klassen F17 (=2015 minus 1998).
Klubbrekord
»	Klubbrekord noteras i seniorklasserna för kvinnor och män.
»	Klubbrekord noteras också för de åldersbundna junior- och ungdoms-klasserna för pojkar och flickor i åldersklasserna 20-22, 19, 18, 17 …. osv.
	Undantaget är stafettgrenarna där klubbrekord är begränsat till åldersklasserna 20-22, 18-19, 16-17, ….. osv .
»	Lägsta ålder för noterade klubbrekord är 12 år.
	Undantaget är att i ett stafettlag tillåts deltagare som är yngre än vad ålderklassen anger, men det krävs minst att 2 av deltagarna är inom ålderklassens gränser för att resultatet skall gälla som klubbrekord.
»	Klubbrekord noteras också för de åldersbundna veteranklasserna för Män och Kvinnor från 35 års ålder och äldre. Klassingdelningen är i jämna 5-årsintervall (35, 40, 45 etc.).
»	De ålderbundna klassernas klubbrekord är strikt ålderbundna.
	Exempel: En 15-åring bara kan slå klubbrekord i 15-årsklassen, även om resultat är bättre än det gällande rekordet i en äldre åldersklass. Det innebär också att en 53-åring bara kan slå klubbrekord i 50-årsklassen, även om resultat är bättre än det gällande rekordet i en yngre veteranåldersklass.
»	Seniorklasserna är inte åldersbundna. Klubbrekord i seniorklasserna kan därför slås oavsett deltagarens ålder.
»	Alla klassers klubbrekord är könsbundna.
	Det innebär att en 15-årig flicka bara kan slå klubbrekord i klassen Flickor 15, även om resultat är bättre än det gällande rekordet i samma gren för klassen Pojkar 15
10-bästa
»	10-bästa listorna är en fördjupning av klubbrekordlistorna. Då klubbrekordlistan endast visar det bästa resultatet i en gren och klass så visar 10-bästa-listorna de 10 bästa deltagarnas resultat per gren och klass genom tiderna.
»	10-bästa-listor noteras klassvis för samtliga klubbrekordgrenar.
»	Det krävs minst 1 resultat i grenen och klassen för att grenen skall publiceras i 10-bästalistan.
»	I övrigt gäller samma regler som för notering av klubbrekord.
Personliga rekord och säsongsbästa
»	Personliga rekord och säsongsbästa noteras för alla arenagrenar samt de gatuloppsdistanser med specificerade banlängder (maraton, 10km etc)
»	Notera att personbästa i detta sammanhang innebär det bästa resultatet i en gren som personen gjort som medlem i klubben. Dvs, tävlingsresultat uppnådda för annan (tidigare) klubb registreras inte och är därmed heller inte underlag för denna statistik.
»	Notera också att de åldersrelaterade undantagen (se nedan) som klubben gör vid godkännande av klubbrekord (t,ex, lidrigare krav på vinduppgift för ungdomar) inte gäller för personbästa- och säsongsbästa-statistiken.
Löpning
»	För samtliga löpgrenar på distanser upp t.o.m. 400 meter krävs eltidtagning för att resultatet skall gälla som klubbrekord.
	Undantaget är resultat uppnådda år 1986 eller tidigare.
»	När resultat med manuell tidtagning skall jämföras med resultat som är eltidtagna så tillämpar vi IAAF:s regelverk för poängberäkning i mångkamp, nämligen: » för distansen 400 meter görs ett påslag på 14 hundradelar till det manuella resultatet. » för distanser under 400 meter görs ett påslag på 24 hundradelar.
	Det innebär exempelvis att ett 200-metersresultat på 23,9m med manuell tidtagning är sämre än 24,13 med eltid.
»	För samtliga löpgrenar utomhus på distanser upp t.o.m. 200 meter krävs vindmätning och att den uppmätta vinden är max +2 m/s för att resultatet skall gälla som klubbrekord.
	Undantaget är resultat uppnådda 1986 eller tidigare eller i ålderklasserna 13 år och yngre där resultat utan noterad vinduppgift också är godkända som klubbrekord.
»	Uppmätta sträcktider i stafett gäller inte som klubbrekord i den gren som motsvarar stafettsträckans längd.
»	Officiellt uppmätt mellantid gäller också som klubbrekord för mellantidssträckan.
»	Resultat i en häckdistans med högre eller fler häckar gäller även som klubbrekord i samma häckdistans med lägre eller färre häckar.
»	Resultat i en hinderdistans med högre eller fler hinder gäller även som klubbrekord i samma hinderdistans med lägre eller färre hinder.
Hopp
»	För längdhopp och tresteg utomhus krävs vindmätning och att den uppmätta vinden är max +2 m/s för att resultatet skall gälla som klubbrekord.
	Undantaget är resultat uppnådda 1986 eller tidigare eller i ålderklasserna 13 år och yngre (efter 1986) där resultat utan noterad vinduppgift också är godkända som klubbrekord.
»	Resultat i längdhopp och tresteg med planka gäller även som klubbrekord i längdhopp och tresteg med zon.
	Exempel: I klassen P13 noteras klubbrekord i grenen längd med zon. Då ett resultat i längd med planka anses som bättre (är svårare att uppnå) än samma resultat i längd med zon gäller därför resultat i längd med planka också som rekord i grenen längd med zon.
Kast
»	Resultat i kastgren med ett tyngre redskap gäller även som klubbrekord i kastgren med lättare redskap.
»	Kastgrenarna har genomgått flera ändringar i "redskapsspecifikationen" genom åren. Utöver införandet av nya redskapsvikter har även andra ändringar i kastredskapen gjorts.
»	Om specifikationsändringen inom en redskapsvikt leder till att det blir entydigt "lättare" att uppnå ett resultat med det nya redskapet så gäller även gamla resultat (med den svårare specifikationen) som klubbrekord i den "nya grenen".
	Exempel: 2014 infördes en förändrad specifikation för P13 slägga 3 kg (bl.a. ökad längd på redskapet) som gör det enklare att uppnå ett resultat med det nya redskapet. Ett resultat uppnått med den "gamla" släggan gäller alltså fortsättningsvis som klubbrekord för den "nya släggan".
»	Och omvänt; Om specifikationsändringen inom en redskapsvikt leder till att det blir entydigt "svårare" att uppnå ett resultat med det nya redskapet så gäller inte gamla resultat (med den lättare specifikationen) som klubbrekord i den "nya grenen".
	Exempel: 1986 ändrades specifikationen för 800 grams-spjutet (bl.a. framflyttad tyngdpunkt på redskapet) som gjorde det svårare att uppnå ett resultat med det nya redskapet. Ett resultat uppnått med det "gamla 800 grams-spjutet" gäller alltså inte som klubbrekord för det "nya 800 grams-spjutet".
Mångkamp
»	Varje mångkamp har en fastslagen grenordning och, om det är en flerdagars-mångkamp, vilken dag grenen skall genomföras. Mångkampsresultat som är uppnådda utan att grenordningen är följd eller om gren ej är genomförd på rätt dag gäller ändå som klubbrekord.
»	Officiella mångkampsrekord kräver att samtliga grenar i mångkampen som vindmäts också skall vara officiellt vindmätta och att medelvinden (för ingående grenar med vindmätningskrav) inte får överstiga 2.0 m/s för att gälla som rekord.  Mångkampsresultat som saknar vindmätning i någon gren eller som överstiger en medelvind på 2.0 m/s gäller ändå som klubbrekord.
»	De ändringar i en åldersklass grenprogram (främst inom ungdomsklasserna) som sker över åren leder även till att mångkampernas greninnehåll kan ändras.
»	Samma princip gäller här som för de enskilda grenarna: om den "nya" mångkampens greninnehåll för en ålderklass blir entydigt enklare (häckar blir lägre, redskap blir lättare etc.) så gäller resultat i den "gamla" mångkampen som klubbrekord i den "nya" mångkampen.
»	Och omvänt: om den "nya" mångkampen blir svårare så gäller inte resultat med den gamla, enklare mångkampen som klubbrekord i den "nya" mångkampen.
Poängberäkning i mångkamp
»	Inte bara greninnehållet utan också poängberäkningen för mångkamper har genom åren reviderats. Officiella poängtabellerna publiceras av IAAF. Svenska Friidrottsförbundet gör utöver IAAFs tabeller därpå nationella och klasspecifika tillägg/kompletteringar till dessa tabeller för grenar som inte omfattas av IAAFs tabeller. Dessa kompletteringstabeller används för ungdomsklasserna.
»	Det är också ungdomsklassernas poängberäkning som har ändrats mest frekvent, men även seniorernas poängberäkning har ändrats genom åren. I korthet har följande ändringar gjorts:
	» 1985 införs en ny mångkampstabell för seniorernas mångkamper. Eftersom ungdomarna då använde seniorernas tabeller så påverkas även de av ändringen.
	» Fram till början av 1990-talet använde alla ungdomsklasser seniorernas mångkampstabell.
	» I början av 1990-talet infördes speciella ungdomstabeller (för 16 år och yngre). En tabell för 15-16 år, en annan tabell för 13-14 år och en tredje tabell för 12 år och yngre.
	» 2002 ändrades åldersindelningen i ungdomsklasserna vilket innebar en förskjutning i åldrar av de tre ungdomstabellerna. Nu fick vi Istället en tabell för 16-17 år, en annan tabell för 14-15 år och en tredje tabell för 13 år och yngre.
	» Från utesäsongen 2009 till 2011 fasades till sist dessa ungdomstabeller klassvis ut och nu används åter seniortabellerna för åldrarna 14 år och uppåt. 13-åringarna och yngre har fortsättningsvis speciella ungdomstabeller.
»	Poängberäkningen påverkas alltså av hur gammal den tävlande är. Men i de fall mångkampen inte finns upptagen i den tävlandes ålderklass (t.ex. har tävlat med äldre ungdomar) så använder vi istället poängberäkningen som gäller i den ”äldre klassen”.
»	För veteraner brukar man tillämpa kompensationsfaktorer (per kön, gren och ålder). Dessa tabeller är utgivna av WMA (World Masters Athletics) och har reviderats över åren. Dessa faktorer används för att kunna "jämföra"  mångkampsresultat mellan olika veteranåldersklasser. I klubbens statistik tillämpar vi nu gällande kompensationsfaktorer vid poängberäkningen av en mångkamp utförd av en veteran.
»	I klubben tillämpar vi principen att grenpoäng och totalpoäng för en genomförd mångkamp alltid noteras enl. nu gällande mångkampstabell. Det innebär att totalpoänger för resultat gjorda innan senaste revision av mångkampstabellen är omräknade efter nu gällande poängberäkning.
»	Att kunna räkna om poängen för en genomförd mångkamp, där poängberäkningen genom åren har ändrats, förutsätter att alla grenresultat är kända och registrerade. Om något av grenresultaten i en mångkamp (med ändrad poängberäkning) inte är registrerade så kommer den genomförda mångkampen inte tas med i statistikredovisningen.
»	Om däremot poängberäkningen för en mångkamp har varit oförändrad sedan mångkampen genomfördes så finns inget krav på att grenresultaten skall vara kända och registrerade. För dessa mångkamper använder vi istället den registrerade totalpoängen (den som ursprungligen noterades i resultatlistan) för den genomomförda mångkampen.
»	”Gamla” mångkamper kan innehålla grenar som vi inte kunnat hitta mångkampstabeller för. Vi känner inte till hur poängen (som står i sparad resultatlista) räknades ut då mångkampen genomfördes och vi har heller inte kunnat hitta hur poängen skulle beräknas om grenen utfördes idag. För dessa mångkamper använder vi den ursprungligt noterade poängen för samtliga grenar i mångkampen utan att göra någon omräkning av någon gren.
»	Ungdomsmångkampernas klassindelning och greninnehåll har genom åren ändrats och de nya klasspecifika tillägg/kompletteringstabellerna har endast tagits fram för de grenar och klasser som varit aktuella vid tiden för införandet av nya mångkampstabeller. Svenska Friidrottsförbundet har alltså inte tagit fram nya tabeller för de ungdomsgrenar som tidigare men inte längre ingår i den klassens mångkamp. För dessa mångkampsgrenar som saknas i de nya klasspecifika tillägg/kompletteringstabellerna fortsätter vi att använda den senast kända tabellen för klassen.
I vilka grenar noteras klubbrekord?
»	Klubbrekordvillkoret: Klubbrekord noteras i de enskilda arenagrenar, stafetter, mångkamper och gatulopp som uppfyller ett eller flera av villkoren för aktuell åldersklass:
	» ingår i Svenska Friidrottsförbundets nationella grenprogram
	» ingår i Svenska Friidrottsförbundets årsstatistik (friidrott.se eller publikationen Sverigebästa).
	» ingår i annan tävlingsform, sanktionerad av Svenska Friidrottsförbundet, (t.ex Lag-SM, Kraftmätningen, Castorama etc.)
	» ingår i Stockholms DM-program, i Svealandsregionens RM-program eller Svenska Friidrottsförbundets SM-program.
	» ingår i landskamp eller internationellt mästerskap (IAAF)
	» ingår i Internationella Veteranförbundets (WMA-World Maters Athletics) grenprogram.
	» ingår som individuell gren i mångkamp som uppfyller detta klubbrekordvillkor.
	» gatulopp med en uppmätt sträckning som överensstämmer Svenska Friidrottsförbundets nationella grenprogram för gatulopp (10km, marathon etc).
»	Även enskilda arenagrenar, stafetter, mångkamper eller gatulopp som tidigare år (men inte längre) har uppfyllt Klubbrekordvillkoret fortsätter vi att notera som klubbrekord.
»	Det innebär att det inom en klass kan finnas flera klubbrekord (p.g.a. ändringar av grenspecifikationen från ett år till ett annat) för:
	» En och samma häckdistans (då häckhöjden kan ha ändrats för klassen genom åren).
	» En och samma hinderdistans (då hinderhöjden kan ha ändrats för klassen genom åren).
	» Längd och tresteg (då både zon och planka kan ha förekommit för klassen genom åren).
	» En och samma kastgren (då redskapsspecifikationen kan ha ändrats genom åren).
	» Klassens mångkamper (då ingående grenar i mångkampen ändras genom åren).
»	En gren som nu (innevarande säsong) uppfyller Klubbrekordvillkoret noteras alltid som klubbrekord.
»	En gren som tidigare (men inte längre) har uppfyllt Klubbrekordvillkoret noteras fortsättningsvis som klubbrekord förutsatt att klassen inte har en annan gren med tuffare grenbetingelser och som uppfyller klubbrekordvillkoret och har samma eller bättre resultat.
	Exempel 1: 2014 infördes 500g spjut för F15 istället för 400g. Fr.o.m. 2014 noteras klubbrekord i F15 spjut 400g och F15 spjut 500g. När klubbrekordet för F15 spjut 500g har överträffat nu gällande klubbrekord i F15 spjut 400g (37.30) så kommer F15 spjut 400g inte längre noteras som klubbrekord.
	Exempel 2: 2014 infördes 500g spjut för F17 istället för 600g. Fr.o.m. 2014 noteras klubbrekord i F17 spjut bara för 500g. Nu gällande bästa resultat för F17 spjut 600g (39.39) kommer att gälla som klubbrekord i F17 spjut 500g (med speciell notering om det resultatet är gjort med ett tyngre redskap) tills dess att någon gör ett bättre resultat med 500g spjutet. Då kommer vi notera klubbrekord i F17 spjut både för 500g och 600g.
När slås ett klubbrekord?
»	För att ett resultat skall gälla som klubbrekord så måste det, förutom att vara godkänt, också vara bättre än (eller lika bra som) alla tidigare gjorda resultat i grenen och ålderklassen.
»	Det innebär att alla genomförda resultat dateras och ordnas i kronologisk ordning för att avgöra om det är bättre än alla tidigare resultat.
»	I statistiken använder vi dag som noggrannhet när vi ordnar resultaten i kronologisk ordning. Det innebär att det finns en teoretisk möjlighet (eller risk, beroende på hur man ser på saken) att ett resultat som Kalle gör i Höjd P17 på förmiddagen och som är bättre än nu gällande klubbrekord, och som senare samma dag förbättras av Pelle, aldrig kommer att betraktas och heller aldrig noteras som klubbrekord.
Designed by Man on Earth
Version: 2018-07-04
mail to designer of st@hletics
© 2013, st@hletics